Svensk mjölk och köttsproduktion konkurrerar på en allt mer globaliserad marknad. Med annorlunda geografiska grundförhållanden och strängare regler på djurskyddet så kommer den svenska animalieproduktionen inom en snar framtid vara en skugga av vad det en gång varit. Ju hårdare prispressen blir desto högre krav blir det på rationalisering och effektivisering vilket i många länder leder till sämre smitt och djurskydd.

Genom Sveriges geografiska och klimatiska förhållanden så skulle produktionen därför behöva bli lite mer effektivare än den globala medelnivån för att kunna konkurrera på lika villkor.  Men regelverket i Sverige trycker tillbaka producenten, det är inte lagligt i Sverige att driva produktionen på ett sådant sätt att vi skulle vara effektivare än den globala medelnivån.  Det är ju strålande, i Sverige produceras kvalitetsprodukter, men hur länge till?

Vid inträdet i EU så var Sveriges självförsörjningsgrad av nötkött nära 100% och ligger i skrivande stund på under 50%. 2008-2009 var extremt tuffa år för den svenska mjölkproduktionen, med höga foderpriser och låga mjölkpriser så var det många som fick lägga ner, men kostade mjölken mindre i butiken? Vart tog pengarna vägen? Jag kan radda upp mängder av liknelser, poängen är att den globaliserade marknaden leder till osunda marknadsvillkor.

Men vad är då skillnaden mellan den globala medelnivån och de svenska förutsättningarna?

I Sverige så har vi till skillnad från många länder ett beteskrav, de svenska nötkreaturen ska ut o beta på sommaren både ur djurvälfärdssynpunkt och för att hålla de svenska markerna öppna.

Att använda antibiotika i förebyggande syfte är långt restriktivare än vad det är i många andra länder. Det har inneburit stora fördelar för folkhälsan och mindre problem med resistenta bakterier i Sverige.

Vi har bekämpat t.ex. salmonella som dödar i genomsnitt 5000 personer/ år i Europa, detta har gett Sverige en extremt låg förekomst av dödsfall.

Grisarna i Sverige måste ha sin svans kvar, i andra länder amputeras den för att undvika att djuren biter av varandra svansarna (det gör dem pga. Stress)

Behöver jag säga att bonden betalar för dessa mervärden utan att få merbetalt?

Alla dessa krav som ställs på den svenska lantbrukaren är klart positiva för djurskydd, humanhälsa, livsmedelssäkerhet , de öppna landskapen och ur miljöperspektiv.

Men allt detta goda och bra kostar pengar. Fortsätter vi som hittills så kommer den svenska animalieproduktionen antingen att bryta lagar och regler för att överleva eller också tvingas lägga ner produktionen.

 En sista utväg vore att ställa samma krav på det vi producerar som på det vi importerar!

 ”Det är möjligt att detta vid en första anblick kan uppfattas som en otillåten inskränkning av den närmast heliga regeln ”om den fria rörligheten av varor och tjänster” inom Europa. Men att ställa samma krav på det som vi importerar som det som vi själva producerar innebär ingen slakt av denna ”heliga ko”- på sin höjd innebär det att vi sätter en grimma på henne för att hejda hennes okontrollerade och högst osunda skenande inom livsmedelshandelns område”
Per E. Falk

Skrivet med inspiration ur Per E Falks motion till LRs stämma 2010.