Måndag och tisdag har varit fullspäckade i skolan. Griskursen som jag läser är ju på distans så under 3 tillfällen 2 dagar varje gång så har vi föreläsningar o då ska vi lära oss allt!
För mig som inte kan något om grisar från början så blir det extra kämpigt, trots att jag läst på innan om det föreläsngarna ska handla om. Men det är "grymt" spännande med grisar.

Under hela föreläsningen så vilar den röda tråden om djurens välfärd och hur man ska leva upp till den, alla grisproducenter vill ju så väl.

En sak som skrämmer mig är hur kort navelsträngen är mellan grisproducent o slakteriet. I går så beskrev producenterna hur de sitter fast i sina kontrakt till slakterierna. Man bokar att djuren ska hämtas då de är slaktmogna, slakteriet dyker inte upp förrens 2-3 veckor senare o hämtar djuren, detta ger en överbeläggning på gården efterssom grisarna växer. Men sen kommer diskussionen, vad händer om djurskyddet dyker upp? Vems ansvar är det? Vart ska bonden göra av sina grisar? Han får inte sälja dem till någon annan eftersom han har kontrakt med Scan, men han kan inte hålla en god djurvälfärd när Scan inte håller det dem lovat.
Det är helt olikt kobranchen där man mer o mer ringer o förhandlar med slakterier o skickar dit de betalar bäst eller den som hämtar först.

Här ligger ju en stor djup djurrättsfråga, men vems ansvar är det? Vad ska bonden göra?